Mer framtid.

På vägen till en bar igår lät vi Mr Rabbit berätta något om vår framtid. Man betalar, kaninen väljer en lapp (man kan be om att han väljer en lapp på engelska) och man läser om sin framtid. På min stod det bland annat "you will be happy soon...".

Från workshop till Bob Marley.

I går tog jag på mig kavajen och tog mig till Nişantaşı för att delta i en workshop om sociala medier som Aras företag höll tillsammans med en schweizisk PR-firma. Intressant. Efter workashoppen cocktail på hotellet, sedan middag på flådig fiskrestaurang (riktigt god meze och fisk, för att inte prata om desserten...) Efter middagen visade jag och Aras de två schweiziska internet-killarna Istanbuls nattliv. Det blev drink på Mikla för att se Istanbuls skyline efter det hamnade vi på Babylon där det var Bob Marley kväll. Reggaen gjorde oss dock sömniga.

Hur jag bor.

Om man vill få en liten bättre bild av hur jag bor kan man kika på Mikis festbilder från i lördags, man ser lägenheten ganska bra på vissa av bilderna.

Şerefe.

Vet inte varför jag köpte dessa fyra Tequila, men hur ofta vet man det. Och Malin och Miki matchade fint.

Tjejerna.

Om turkarna nere på gatan vetat om att vår lägenhet var fylld svenska brudar (och en väldans söt danska och ungerska) hade de nog stormat lägenheten...

Tjejfest.

Igår hedrade vi Miki med en tjejfest hemma hos mig. Hon är på besök i sin "hemstad". Det blev en galen kväll med diverse utflykter i Malins limo. Efter eventuellt lite för många drinkar hemma drog vi till Lucca efter Lucca ett ställe som Istanbuls elit festar på, eller något... Det såg dyrt ut i alla fall och Champagnen flödade och utsikten var breathtaking.

Mer mingel.

Mingelbild från InterNations hemsida. Svennehörnan. Och palmen jag gömde mig under hela kvällen.

Mingel.

Igårkväll minglade jag och Elisabeth på InterNations, nätverk för för folk som bor utomlands. Eller minglade och minglade. Det var extremt trångt på The House Café så jag placerade mig under en palm som kliade mig i håret hela kvällen lång. Men det gick bra. Hälsade på sammanlagt fyra svenskar, varav tre män. Och vilka stekare. Men väldans trevliga. Bland annat vd:n för Oriflame här i Turkiet. Och han åker minsann runt med en tolk dagarna i ända. Jobbigt att lära sig ett nytt språk ju. Svenskan, Sofia, var uppfriskande att träffa. Pratade även en hel del med en turkisk tjej som planerar att flytta till Lund till hösten, hon hade firat jul i Åkarp och älskar svensk korv och kanelsnäckor.

9 januari och Margaritas under (nästan) bar himmel.

Igår firade vi en kompis födelsedag med ett gäng Margaritas på baren bredvid.

I Europa råder köldrekord, hemma i Skåne är det typ -17. I Istanbul råder värmerekord. Mycket märkligt. Alla turkar säger för jämnan att detta inte är normalt och att Istanbul har FYRA årstider och snö på vintern. Tror det när jag ser det. Jag bara njuter.

Massa rödvin.

Jäklar vilken trevlig trio jag var ute med i går. Charlotte (som alltid vägrar foto, men idag gjorde jag ett övertramp och publicerar henne ändå, för söt för att gömmas) och Elisabeth (som imponerar stort med sin flytande turkiska, dock hjälpte inte det när Sishane skulle uttalas lite senare på kvällen). Vi hade en riktigt trevlig kväll i Tünnel. Förutom massa vin dracks det shots som smakade Nutella. Diskussionsämnet var det vanliga. Under kvällen anslöt även en fjärde svenska som satt vid bordet bredvid.

Nyårskvällen del 2.

Med ett par fester att välja mellan valdes helt sonika den som hade bäst utsikt över Bosporen. Så med trevlig utsikt räknades det nya året in, på turkiska så klart...

Nyårskvällen del 1.

Vi började kvällen med en flaska Champagne i lägenheten innan vi drog hem till Aras föräldrar för en meze-middag. Aras systers amerikanska man fick vara med via Skype. En mycket trevlig start på kvällen.

Gott Nytt År – Mutlu Yıllar

Önskar alla vänner, min underbara familj och bloggläsare ett fantastiskt 2010!

Innan festen.

Coffee poserar gärna. Och så matchar hon ju min handväska perfekt. Min svarta HM klänning visade sig dessutom vara näst intill genomskinlig på alla foton med blixt (alltså alla foton Aras pappa och kolleger hade tagit...).

Zarakol önskar Gott Nytt År.

I går hade företaget med samma namn som Aras efternamn fest. Zarakol, grymt bra PR-byrå som drivs av Aras mamma. Även pappan och Aras själv är inblandade. Det var fest när fest med gratis sprit är som bäst. Trångt, nattklubbsmiljö, gigantiskt ostbord, kanapéer och efter ett tag varken öl eller vin kvar i baren, endast vodkadrinkar.

José.

Igår kväll såg vi José González. Lika mycket som folk tar mig på allvar när jag säger att Zlatan är svensk tror jag folk tänkte på José som svensk...

Avskedsmeze och avskedskaraoke.

Aras kompis Kerem rycker in inom kort (ska göra den obligatoriska militärtjänstgöringen). Detta måste "firas" med ett rejält avsked. Först meze på Savoj sedan karaoke.

Konststudentfest.

Igår var vi på housewarming party, vi satt på golvet i en rökig gammal lägenhet med färgglada lampor och inga möbler. Jag var förmodligen 10 år äldre än alla andra. Tre konststuderande har val att dela en gammal lägenhet i Cihangir. Laurianne lärde jag känna första veckan på språkskolan. Supersöt tjej. Mycket kul att hon kvällen till ära hade en randig tröja, precis som hennes andra franska vän på fetsen.

Lite senare på kvällen drog jag och Aras till Istiklal för vår favorit nattamat, men vi hann med en drink på 360 innan det var dags att knata hem.

Avskedsfest.

Igår kväll var vi på en liten avskedsfest för en av Aras kompisar, en tjej som ska flytta till USA. Värdparet har en helt amazing lägenhet med två balkonger i olika vädersträck och en helt fantastisk utsikt. Och den är inredd enormt smakfullt och snyggt utan att för den saken skull se ut som alla smakfulla lägenheter i Sverige. Ni vet, Myran stolar, Elipsbord, AJ lampan...

Jag var i sällskap av två riktiga doffsingar, som ni kanske kan se.

Att känna sig som en turist.

Känner att det har varit för lite turkiska exotiska inslag i bloggen. Igår var vi en sväng på ett mysigt litet ställe där vänner till Aras spelade. Grekturkisk folkmusik med människor som dansar i ryckiga rörelser med Rakı-glaset i handen och händerna upp i luften. Jag känner mig enormt mycket som en stel svensk turist.

Klicka här för att lyssna/se.