Antikvariat under bar himmel.

Precis bredvid Taksim hittade vi denna bokmarknad. Fanns gott om både tysk , turkisk och engelsk litteratur. Samt gamla tidningar och magasin.

Gårdagens halsbandsskörd.

Skrev ju innan om krimskramsparadiset.

Jag har alltid tyckt det var lättare att hitta fina saker när de presenteras på ett fint sätt, och inte varit bra på att fynda i reahögen. Men igår gav jag mig inte och jag är nöjd. Två härligt stora pråliga halsband som jag prutade ned priset på (på turkiska...). Ni som känner mig vet ju att jag inte kan pruta och att jag köper allt en telefonförsäljare säljer in till mig.

I pärlbutiken hittade jag nyckeln och en kedja, för 4 Lira (20 kr).

Lugn och ro.

När jag var liten besökte vi alltid kyrkan i varenda liten stad vi semestrade i. Är ganska säker på att jag och brossan suckade djupt när mamma och pappa tyckte det skulle bli så spännande att se ännu en gammal kyrka från insidan. Självfallet fattar man grejen som vuxen. Och något som är väldigt trevligt här i Istanbul är att fly värmen och hetsen in i en tyst sval byggnad, sätta sig på en fluffig matta och koppla av. Byggnaderna jag pratar om är självfallet en moské, och igår hamnade vi mitt i en bönestund. Det var intressant och väldigt märkligt att sitta och "turist titta på".

Vem vill inte ha en randig resväskastol.

Hittade denna lilla inredningsbutik idag, med en väldigt trevlig ägare som gjorde klart för oss att vi kan få precis allt skräddarsytt exakt efter våra önskemål samt att turkiska är så svårt så att vi nog aldrig kommer att kunna prata det flytande.

Panduro kan slänga sig i väggen.

Idag hittade jag krimskrams paradiset. Och jag älskar krimskrams. Kändes som det var Indiskas, HMs och Glitters gamla lager som hamnat i ett helt kvarter någonstans bakom kryddbazaren i Istanbul. Det fanns även små shoppingcenter med bara pärlor i alla dess former.

Eventuellt har jag käkat kött idag.

Enligt Aras så är det alltid kött i denna turkiska pizza (lahmacun) som jag och Charlotte så nöjda inhandlade till lunch idag (endast 1,5 lira = ca 7 kr). Hm, så fall första (vad jag vet) djurköttet på 10 år.

Hösten är här.

Med hösten kommer kastanjevagnarna fram, nu trängs de med Simitiçi- och majsvagnarna i varje gathörn.

Lite intressant info till min polisbror; det är visst väldigt vanligt att en kastanj- eller majsförsäljare är en förklädd polis... Och när jag ändå är inne på säkerhet. Om man har ätit en banan tar det ofta väldigt lång tid innan man hittar en soptunna att slänga skalet i, detta för att det inte ska finnas några soptunnor att lägga bomber i.